Det är flera olika kampsportstilar som har en koreansk härstamning men som ändå har influerats av både japanska och kinesiska kampstilar. Två stilar som har fått ett stort genomslag runtom i världen är taekwondo och hapkido.
I taekwondo är det sparkarna som räknas, här läggs det stor vikt vid benens användning och det förekommer flera olika sparktekniker. Detta utmärker sporten från övrig kampsport som inte har lika stort fokus på sparkar. Striden i taekwondo ska alltid vara stående och det förekommer därför inte grepp, låsningar och kast. Konsten är uppdelad i fem olika grunder som alla flätas in i varandra för att resultera i de rörelsemönster och tekniker som finns. Under en tävling med taekwondo räknas det poäng utifrån hur rena träffar som man får in på sin motståndare. Utövarna bär skydd över stora delar av kroppen och det gäller att få in rena sparkar mot väst eller huvud på sin motståndare, även tekniken på sparken har betydelse för den poäng som delas ut. Vanligast är att en match består av tre ronder som vardera är två minuter långa och en paus på 30 sekunder mellan varje rond.
Till skillnad från taekwondo får man i hapkido använda sig utav både kast och låsningar. Hapkido är en självförsvarsteknik samtidigt som det är en kampsport. Här handlar det mer om teknik, flexibilitet och rörlighet än vad det handlar om styrka. Konsten har koreanskt ursprung men har även influerats av japansk kampkonst. Choi Young-Sul heter mannen som grundande denna kampform. I Sverige är den fortfarande relativt ovanlig och har inte så många utövare. De klubbar som erbjuder träning i denna form ligger under taekwondos förbund där de har en egen kommitté.